söndag 6 maj 2012

Skörd
















































Årets absoluta odlingshöjdpunkt är redan avklarad!
Som vi har väntat på denna sparris.
I hela 3 år har vi suktat efter den sprödaste av grönsaker när den visat sig med sina tunna stänglar om senvåren.
Vi har gått omvägar kring landet för att slippa se den och i perioder funderat om det verkligen är så farligt om vi bara smakar LITE...
En nyplaterad planta kan man nämligen inte börja skörda med än gång. Den måste snällt så där och vänta, skjuta skott och för att sen växa upp, bli en buske och slutligen gå i blom och vissna ner.
Under ett par år!
Detta gör att näringen går tillbaka till rötterna som växer till och plantan blir stor, välväxt och långlivad.

Men i år är det äntligen skördeår och igår bröt jag av de första 10-12 stänglarna. Ikväll ska jag och A ha sparrikalas-helt själva då M snällt får vänta på nästa omgång eftersom han inte är hemma.

Smörstekt lax, hemslungad hollandaise å egen sparris står på kvällens meny. Lite som plåster på såren för mitt ömma ryggskott jag dragit på mig lagom till den mest hektiska av säsonger, iallafall för trägårdsmäster Ebba.

3 kommentarer:

  1. hoppas det smakade smaskens!

    har haft en superfin dag här i norge. har jättefin utsikt från var jag bor nu. i utkanten av ett mindre samhälle bor jag i ett hus omgärdat av fina björkar och annan växtlighet.

    SvaraRadera
  2. Guuuddd så gott, jag älskar sparris!! Tänk då egenodlad - LYCKA!! Hoppas allt är bra annars, var rädd om din rygg. Hälsa din familj, kramar lotten

    SvaraRadera