MED ANDAN I HALSEN

Under sängen, på vinden, i garaget förrådet ja överallt har jag letat efter Elvis. Till och med i bilen.
Fan, jag trodde ärligt talat att han hade gått och dött i snöstormen.
Igår kväll va han plötsligt borta och jag letade en smula. öppnade ytterdörren och ropade men NäHä... ingen katt.
Eftersom vädret inte tillät någon längre utomhusvistelse tänkte jag att han är väl inne trots allt och har hittat nåt trevligt ställe att sova på så jag gick och la mig.
När jag i morse gick upp och efter några timmar insåg att han fortfarande var borta, då blev jag orolig och började leta på allvar.
Ringde M och han påstod att Elvis ätit frukost som vanligt innan han stack på jobb.
Hmmmm, konstigt.

Framåt lunch hittade jag honom.
I insatsen till extravagnen som tillfälligt blivit stående på vardagsrumsgolvet.
Jodå, med neddragen sufflett å allt.
Här har han haft det myspys medans jag sprungit runt och letat och ropat.
Kattskrälle!