Bergsklematisen är den vackraste tycker jag, alla kategorier.
Med sina anspråkslösa blommor blommar den i överdåd redan i maj.
Jag hade tidigare 2 praktexemplar på framsidan av huset men förrförra vintern strök dom med, båda två.
Den lilla stackaren som klamrar sig fast i björken är den enda som överlevt.
Överdådig blomning är ju att ta i när det gäller just den här lilla ynklingen... men snart så hoppas jag att den repat sig och kan uppnå full potential.
Kära, kära Montana, kom igen nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar