Pytt på kött, butternutsqash, broccoli, potatis, morot, peppar och persilja. |
Den här lilla killen äter precis allt man ställer fram, och lite till.
Öppnar man kylskåpet eller ställer sig vid spisen blir han fullkomligt galen om han inte får något BUMS!
Lätt stressande eftersom det ju tar en stund att laga mat.
Eftersom han inte riktigt kan tala om att han vill ha så uttrycker han istället sin frustration genom att illvråla.
Men jag är glad att lillsorken har matlust. Det var ju mitt mål med hela BLW grejen och det verkar ju sannerligen gett utdelning.
Om det nu är därför vill säga. Han kanske bara är sån, matglad, vad vet jag.
Eller så är det för att jag lagar så god mat :O)
BLW innebär iallafall att man skippar pureér helt och hållet och från 6 månader får de själva äta sin mat i form av småbitar. Först lite större greppvänliga, sedan när de utvecklat sitt pincettgrepp kan man skära maten i lite mindre bitar.
Man ska fortsätta att amma som vanligt då detta i början är deras huvudsakliga föda eftersom det tar rätt lång tid innan de får i sig så pass med mat på egen hand att de blir mätta.
I takt med att de blir bättre på att äta riktig mat trappar man ner amning eller ersättning.
Jag har dock skedmatat gröt vilket han får 1 ggr/dag.
Det här med BLW har varit helt grymt för oss. Jag uppskattar att vi tillsammans kan äta både lunch och middag utan att jag först måste mata A och sen får han tråkigt när vi äter.
Här har vi kunnat sitta ner och äta alla samtidigt. En bra rutin både nu och för framtiden.
Jag tycker också att A lärde sig äta själv mycket fortare än jag räknat med, efter bara ett par veckor pincettpillade han ut godbitarna (dvs. alltid köttet) och sedan 8 mån ålder varit amningsfri och ätit hela portioner helt själv. Allt från kött och fisk till grönsaker och röror.
Allra bäst gillar han kött och kyckling i alla former, hemlagad pyttipanna, kidneybönröra med vitlöksvinegrette, persilja och rödlök, kravbanan och rysk yoghurt.
Han är också en finsmakare av rang och satte i sig det vitlöks och persiljespäckade lammfilebitarna som blev kvar från påskmiddagen i ett naffs. Torskrygg hos mormor och morfar var också en hitt.
Men som sagt, han äter i princip allt! Pasta är väl det enda som inte är så poppis, men det går ner det med om det är nåt gott till.
1 gång har jag provat affärens barnmatsburk och det var på en resa upp till Onsala alldeles nyligen.
Men som väntat knep han ihop munnen och vände demonstrativt bort huvudet efter en tugga. Istället ville han ha min hamburgare! Hmm
Maten jag lagar kryddar jag ordentligt, det gillar han.
Spiskummin, peppar, paprikapulver, vitlök och sambal oelek... allt funkar, utom salt förstås.
Välling och köpegröt skippar vi helt och hållet då jag tycker att det är rent usla produkter.
Industrin hävdar att man inte kan vara utan detta då ungarna skulle få näringsbrist.
Men lagar man RIKTIG mat på bra ekologiska råvaror så behöver man som förälder inte oroa sig.
Förresten, den där barnmatsburken jag köpte och som han inte ville ha, smakade jag på själv och det är inte utan att jag förstod varför A nöjde sig med EN sked.
Fy fan, det var sannerligen inte gott! Ekologisk köttfärssås och spaghetti skulle det vara.... men NÄÄ, aldrig mer.
Så det så!
Googla BLW för mer info.
Jättestort i England men här i Sverige är det knppt BVC vet vad man talar om. Nä, mer välling och margarin åt barnen är råden man får här...
Mina fåniga kommentarer ang. näringsrik mat betydde inget mer än att jag ville skapa lite oppose (motsättning)! Jag gillar ju att vara lite motvalls ibland som du vet. Tycker ni gör alldeles rätt och att fler borde pröva. Men du, det måste till ett intresse/ansvar för vår jord och vad vi stoppar i oss samt kunskap/känsla för hur man lagar mat och att det inte behöver vara svårt. Alla har inte med sig det. Hur nå ut med detta budskap? Nu får det vara nog med filosofiska funderingar. Har kaffe (ekologiskt faktiskt) samt en god kokosmunk som väntar! Kram Mam
SvaraRaderatrue sweet mother!
SvaraRaderapuss